Livsmedel.se

LivsmedelsFöreningen och Livsmedel i fokus

Ny studie visar: Låginkomstagare spenderar mer på onyttig mat

Ju lägre inkomst, desto mer pengar väljer svensken att lägga på ”onyttig” mat. Det visar en ny studie som analyserat data från försäljning av 18 000 olika varor.

Ny studie visar: Låginkomstagare spenderar mer på onyttig mat
Foto: Matspar.se.

Mer om studien

Datan samlades in mellan 1 juli och 1 oktober 2019, och bygger på underlag från försäljningen av 18 000 olika varor. Dessa har fördelats på 600 kategorier, vilka i sin tur sorterats in i nyttiga, onyttiga och neutrala varor. Exempel på varor som i analysen kategoriseras som nyttiga är grönsaker, fisk och baljväxter, medan kategorin onyttiga varor består av bland annat godis, läsk och flingor. Hårdost, ströbröd och te är exempel på sådant som faller under neutrala varor.

Tillsammans med prisjämförelsetjänsten Matspar.se har AI-bolaget Echo State genomfört en studie kring hur svenska folket fördelar sina matpengar. Studien ger en tydlig inblick i svenska hushålls köpvanor och speglar skillnaderna i hur mycket pengar olika socioekonomiska grupper spenderar på onyttig kontra nyttig mat (se ruta).

En genomsnittlig svensk höginkomsttagare som lägger 100 kronor på nyttig mat lägger samtidigt 52 kronor på onyttig mat. Motsvarande siffra bland låginkomsttagare är 70 kronor – en skillnad på 35 procent.

– Med hjälp av avancerad analys har vi kunnat bekräfta teorin att höginkomsttagare äter mer hälsosamt än hushåll med lägre inkomst. Den här typen av teknik arbetar vi med varje dag och den hjälper oss att förstå mänskligt beteende – inte minst våra konsumtionsvanor, säger Erik Dahl, vice vd på Echo State.

I studien har man analyserat köphistorik från Matspar.se, vars användare uppger sitt postnummer vid registrering, och undersökt innehållet i samtliga användares varukorgar under tre månaders tid. Varorna har sorterats in i nyttiga, onyttiga och neutrala produkter, baserat på bland annat kalori- och sockerinnehåll. Därefter har man använt sig av triangulering för att jämföra underlaget med inkomststatistik från SCB inom respektive geografiskt område.

– Det är viktigt för vårt samhälle att veta hur köpmönster skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper. Underlag som visar det så här svart på vitt är en förutsättning för att skapa en dialog kring varför det ser ut på det här sättet, säger Omid Ghanbari, vd på Matspar.se.

AGNETA RENMARK

Annons: Bergström FSCC
Livsmedel i fokus

Svetsarvägen 7
171 41 Solna
Tel +46 8 728 24 00
redaktionen@livsmedelifokus.se

Kontakta oss
LivsmedelsFöreningen

Nybrogatan 39, 1 tr
114 39 Stockholm
Tel +46 8 714 50 45
info@livsmedel.se

Kontakta oss LivsmedelsFöreningens integritetspolicy
Annons: Nyhetsbrev Bergstrom & Hellqvist wide