Livsmedel.se

LivsmedelsFöreningen och Livsmedel i fokus

Söker i historien efter framtidens klimatsmarta lösningar

Att lyfta statusen på konserver och pulverprodukter skulle kunna vara ett sätt att göra vardagslivet mer hållbart. Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet, undersöker om vi kan lära av historien för att bli klimatsmarta i framtiden.
– Gamla sätt att förvara och hantera mat kan vara en resurs, säger hon.

Söker i historien efter framtidens klimatsmarta lösningar
Måltidsforskaren Matilda Marshall. Foto: Örebro universitet.

Kylförvaring under 100 år

För 100 år sedan var det skafferiet som räddade maten från att bli dålig – ett skåp som hämtade kall luft utifrån och fungerade som kylskåp. På 1930- och 1940-talet började allt fler köpa ett kylskåp men stängde av det på vintern. Då förvarade de maten i skafferiet och sparade på elen. Under 1950-talet växte storleken på kylskåpen. I början av 1950-talet ansågs 65 liter vara tillräckligt för ett hushåll med tre till fem personer. Två decennier senare rekommenderas 100-200 liter inklusive köldfack för en person. I dag är det ungefär samma kylvolym men med ytterligare 30-125 liter per person för frysta matvaror. Allt eftersom kylskåpen blev både större och vanligare försvann skafferierna

Matilda Marshall doktorerade vid Umeå universitet 2017 med den prisade avhandlingen "Hållbarhet till middag: en etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras i vardagen".

I dag forskar hon i måltidsvetenskap vid Örebro universitet och har fått pengar från det statliga forskningsrådet Formas för att fördjupa sig i hur vi har förvarade mat från 1920-talet och fram till i dag. Syftet är att kunna svara på frågor kring hur vi påverkas av olika normer och hur framtidens matförvaring bäst ska kunna designas och vilka utrymmen och vilken teknik som behövs.

– Under mitt arbete med avhandlingen kring hållbar mat märkte jag att man lätt hamnar i just i det här med matförvaring. Det kan exempelvis handla om svårigheterna med att förvara de grönsaker man odlar på ett bra sätt, säger Matilda Marshall, som studerar hållbarhet i en lite vidare bemärkelse.

Det handlar om både hälsa och sociala relationer och att få ett hållbart vardagsliv, där en annan typ av matförvaring minskat det arbete som man annars behövs lägga på att laga mat.

– För 100 år sedan hade man inte samma färskvarunorm som vi har i dag. Då var det givet att ta vara på maten genom att salta, röka och konservera på andra sätt. Men eftersom man inte hade kylskåp så var man även tvungen att handla vissa färskvaror varje dag. Det här var något som tog väldigt mycket tid, särskilt för kvinnorna som hade huvudansvaret för mat och måltider.

Den information som Matilda Marshall hunnit samla om de senaste hundra årens mathållning visar att värderingar och trender förändras drastiskt över tid.

– Mat som konserver, pulvermos och sockerkaka på mix hade en helt annan klang än på 1950-talet. Då var det ett sätt för kvinnor, som hade börjat arbeta i högre utsträckning, att hinna med både sig själva och familjen. I dag ses det som ibland som dålig mat medan det "rätta" är att laga mat från grunden.

Hur skulle man kunna ändra på det?

– Det handlar ju om att förändra statusen och där tror jag att man behöver vara lite kreativ och hitta något som knyter an till viktiga värderingar och normer, säger Matilda Marshall och exemplifierar med hur Nobelmiddagen under de senaste åren gått från att ha ett ganska starkt fokus på kött och fisk till att bli allt mer vegetarisk – något som varit möjligt tack vare duktiga och medvetna stjärnkockar.

Hållbarhet skulle kunna vara just en sådan norm som livsmedelsindustrin skulle kunna använda för att lyfta statusen på hel- och halvfabrikat – om man kan visa på vilket sätt det är klimatsmart och smakligt och kanske ta hjälp av influerare i det arbetet.

Matilda Marshall undersöker dessutom hur förberedda människor är när det gäller mat i en krissituation, som ett längre elavbrott till exempel.

– Det finns ett önskemål från samhällets sida att vi ska klara oss en vecka och jag vill gärna veta vilken effekt broschyren från MSB, ”Om krisen eller kriget kommer” har haft. Min uppfattning är att det är många som tänkt till men ganska få som faktiskt agerat.

AGNETA RENMARK

Annons: Bergström FSCC
Livsmedel i fokus

Svetsarvägen 7
171 41 Solna
Tel +46 8 728 24 00
redaktionen@livsmedelifokus.se

Kontakta oss
LivsmedelsFöreningen

Nybrogatan 39, 1 tr
114 39 Stockholm
Tel +46 8 714 50 45
info@livsmedel.se

Kontakta oss LivsmedelsFöreningens integritetspolicy
Annons: Bergstrom & Hellqvist wide Nyhetsbrev